| 3 Kapitlet |
1 | Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida. |
2 | Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden. |
3 | Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud. |
4 | När Kristus, han som är vårt liv, bliver uppenbarad, då skolen ock I med honom bliva uppenbarade i härlighet. |
5 | Så döden nu edra lemmar, som höra jorden till: otukt, orenhet, lusta, ond begärelse, så ock girigheten, som ju är avgudadyrkan; |
6 | ty för sådant kommer Guds vrede. |
7 | I de synderna vandraden också I förut, då I ännu haden edert liv i dem. |
8 | Men nu skolen också I lägga bort alltsammans; vrede, häftighet, ondska, smädelse och skamligt tal ur eder mun; |
9 | I skolen icke ljuga på varandra. I haven ju avklätt eder den gamla människan med hennes gärningar |
10 | och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och så bliver en avbild av honom som har skapat henne. |
11 | Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri; nej, Kristus är allt och i alla. |
12 | Så kläden eder nu såsom Guds utvalda, hans heliga och älskade, i hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod. |
13 | Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta. |
14 | Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är fullkomlighetens sammanhållande band. |
15 | Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma. |
16 | Låten Kristi ord rikligen bo ibland eder; undervisen och förmanen varandra i all vishet, med psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen med tacksägelse till Guds ära i edra hjärtan. |
17 | Och allt, vadhelst I företagen eder i ord eller gärning, gören det allt i Herren Jesu namn och tacken Gud, Fadern, genom honom. |
18 | I hustrur, underordnen eder edra män, såsom tillbörligt är i Herren. |
19 | I män, älsken edra hustrur och varen icke bittra mot dem. |
20 | I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är välbehagligt i Herren. |
21 | I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva klenmodiga. |
22 | I tjänare, varen i allt edra jordiska herrar lydiga, icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan av uppriktigt hjärta, i Herrens fruktan. |
23 | Vadhelst I gören, gören det av hjärtat, såsom tjänaden I Herren och icke människor. |
24 | I veten ju, att I till vedergällning skolen av Herren få eder arvedel; den herre I tjänen är Kristus. |
25 | Den som gör orätt, han skall få igen den orätt han har gjort, utan anseende till personen. |